Brytningstid

Växlingarna i vädret ska ju vara lite specilla så här års och så känns det när snön plötsligt finns i luften. Det närmar sig slutet av måaden och det är också en brytningstid - dags för en ny uppföljning av hur vi klarar tillgängligheten. Den senaste avstämningen var hoppingivande. Men det finns anledning att påminna om det strukturerade arbete som ligger bakom det synliga i form av kortade köer. Produktionsplaneringen som division operation gjort är ett sådant arbete. När det presenteras verkar det så enkelt och självklart. Och det kanske det i princip är, men att få det att fungera i praktiken är lite mer tricky än vad man kan tro. Redovisningen som gjordes på Samverkansnämndens möte i Högbo väckte stort intresse och det är roligt att få visa på bra erfarenheter för kollegorna i andra landsting.

När jag i fredags besökte Medicinskt centrum i Linköping fick jag ta del av en mycket effektivt organiserad dagkirurgi och som också kunde uppvisa goda medicinska resultat. Det var stimulerande att diskutera med företagets representanter, eftersom de står för ett synsätt där privatproducerad vård kompletterar den offentligproducerade. Mycket av den höga effektivitet de uppvisar kan vi också inspireras av och delvis tillämpa i vår vårdproduktion. Förutsättningarna är inte helt lika, men möjligheter finns att ta till sig idéer. För att inte pensionerade redaktörer ska dra för långtgående slutsatser, vill jag understryka att jag enbart har varit ute efter att skaffa mig intryck och erfarenheter, något som jag också har fått. Och kan också konstatera en rad likheter i synen på hur verksamhet kan bedrivas, vilket var glädjande. Det kanske kan avdramatisera en del höstämda tonlägen och hålla fokus på en god vård åt våra medborgare.

En onsdagskväll med diskussion om hemsjukvård

Ibland får man ta dubla roller. Det är inte alltid bra, men ikväll var det bra när vi diskuterade kommunalisering av hemsjukvården i kommunfullmäktigegruppen i Gävle. Det komunala och landstingets perspektiv fick chansen att mötas direkt och inte på omvägar som det så ofta blir. Och det kändes som att det förbättrade diksussionen en del.

Regionfrågan ständigt denna regionfråga

Spanarna Swanstein, Andersson och Johansson åstadkom en massa rörelse i regionfrågan när man levererade sin rapport med tillhörande karta. Eller inramning som de själva har uttryckt det. Det går att tycka en del om detta, men det gav onekligen något att förhålla sig till. Eftersom de skissade på en regionbildning som jag tror är lämplig, dvs en stor Svealandsregion där Gävleborg ingår, är det inte så konstigt att jag kände mig nöjd vi presentationen.
Våra fortsatta diskussioner med politiker och tjänstemän från övriga län i Svealandsregionen har varit bra, även om inte alla har uttryckt samma entusiasm. När man i Sörmland har varit väldigt angelägen om att få ansluta till Stockholm, men får beskedet från Stockholm att det inte är aktuellt, så är det väl uppenbart att det behövs en del mental omställning innan man med iver kastar sig över andra alternativ. I olika län har man kommit lika olika långt i vad man ser som både önskvärt och möjligt, varför det gäller att visa respekt för den process som pågår runt om i våra grannlän.
När kommun- och landstingspolitiker i måndags träffades i Bollnäs för att diskutera hur vi ser på frågan, är det glädjande att kunna konstatera en stor samstämmighet i synen på att bilda en Svealandsregion. Det är viktigt att vi nu på ett konstruktivt sätt visar att vi utgör en tillgång i den framtida Svelandsregionen. Mycket arbete återstår dock och jag/vi kommer att återkomma i frågan.

Lördag i Bollnäs

Åker i strålande sol till Bollnäs. Snön ligger vit och gnistrande och allt är bedårande vackert. Egentligen borde man väl vara ute och göra något helt annat, men jag kunde ju inte veta att det skulle vara ett sådant väder som det är när jag tackade ja till att vara med på årsmöte med Hjärt- och lungsjukas länsförening. Och dessutom är det ju bara ett par timmar av en lång dag, så det är ju egentligen inte någon konflikt. Det visar sig också att jag hamnar på ett väldigt trevligt möte där vi pratar om en massa olika frågor som spänner över akutmottagning, upphandlingar, hälsoval och regionbildningar. Att få chansen att svar på en del frågor är alltid bra, men ännu viktigare är att få höra frågorna och bilda sig en uppfattning om vad som rör sig i huvudet på människor just nu. När jag åker hemåt skiner solen fortfarande och jag glädjer mig mycket åt hur jag har använt dagen.

Förbättrad tillgänglighet

När jag i olika sammanhang träffar människor och vi pratar hälso- och sjukvård så är det ofta två bilder som förmedlas. Den ena är att det är ekonomiska problem och den andra är att det är långa köer.

Angående den första så kan sägas att för femte året i rad så gör Landstinget Gävleborg ett positivt verksamhetsresultat. Det är dock inte så lätt att få denna bild att fastna, även om jag tappert försöker visa den så ofta det går.

När det gäller köerna så har vi idag fått mycket positiva besked om att vi har lyckats korta köerna rejält. Vi bara inte lyckas klara vårdgarantins målsättningar (80% ska ha fått träffa en specialist inom 90 dagar, 80% ska ha fått behandling inom 90 dagar), utan vi har också klarat det bättre än de flesta andra landsting. Det kanske inte låter så märkvärdigt, men med tanke på att vi var ett av de landstings som klarade vårdgarantin sämst bara för ett par år sedan, har vi gjort en rejäl resa. Och att det inte är resultatet  av tillfälliga insatser, utan av ett mycket strukturerat arbete, som ger förutsättningar för att hålla ner köerna även i framtiden. Division operations motto "Patienten i centrum på riktigt" och analysen av vad det krävar i förändrat arbetssätt, är ett sådant viktigt inslag som krävts för att lyckas. I decembermätningen är vi ett av de landsting som klarar vårdgarantin allra bäst. För ett år sedan trodde jag inte att det var möjligt.

Äldrevård i fokus

2010 slutade stilenligt med en fullmäktigedebatt om den framtida äldrevården. Debatt kanske är ett väl starkt uttryck, det var nog snarare ett panelsamtal som leddes av fullmäktiges ordförande. Skilda meningar fanns, men till största delen en samstämmighet i bedömningen att vi måste förändra vårt arbetssätt kring vården av de äldsta och sköraste. Det behöver vi göra inom landstinget själva och den verksamhete vi har kontroll över, men vi behöver också förbättra och utveckla samarbetet med främst kommunerna. Det är inte några nyheter, jag vet. Frågan har diskuterats under lång tid utan att så mycket har skett, vilket är lite av ett mysterium i sig. För det kan ju inte var omöjligt? Att inte något landsting har kunnat kliva fram och visa på uppenbara lösningar är kanske en indikation på att det inte är så lätt. Gefle Dagblad uppmärksammande vården för äldre under mellandagarna och belyste i flera artiklar komplexiteten i denna fråga. Ett tips är att läsa derar artiklar: GD's äldreartiklar

Dolda agendor

Det är lite förundrande att ta del av inlägg från oppositionen (läs Patrik Stenvard). Redan under budgetdebatten den 23 november påstod han att det fanns en dold budgetprocess eftersom det i verksamheten diskuteras och föreslås förändringar som ska sänka kostnaderna. När vi endast har möjlighet att göra relativt små uppräkningar av resurserna till våra verksamheter, är det självklart att det behöver vidtas åtgärder i våra verksamheter. Detta är inte någon dold process utan en konsekvens av knappa resurser. Något som Patrik Stenvard borde vara väl medveten om.

När verksamheten sedan kommer med förslag om hur planerade kejsarsnitt kan fördelas mellan Gävle och Hudiksvall, så blir det också uttryck för en dold budgetprocess - allt enligt Stenvard. Att förslag tas fram kontinuerligt och där en del ska resultera i politiska beslut, medan andra inte ska göra det, verkar vara ett förhållande som gått en del helt spårlöst förbi. Och när det gäller just detta förslag, från verksamhetschefen framhålls att det inte föreslås av ekonomiska skäl, verkar Stenvard också har missat.